Ny behandlingsöversikt om ansiktslyft

Andreas Lindahl, MD, PhD | Plastikkirurg, Uppsala

Dr. Andreas Lindahl, specialist plastikkirurgi

Dr. Andreas Lindahl har skrivit en ny behandlingsöversikt om facelift på Internetmedicin.se. Översiktsartikeln är granskad av professor Håkan Brorson vid Lunds universitet.

Internetmedicin är en medicinsk kunskapsdatabas för läkare och annan vårdpersonal. Behandlingsöversikterna skrivs av svenska experter inom respektive område och granskas inom Internetmedicins vetenskapliga organisation.

Ansiktslyft omfattar flera principiellt olika behandlingar

Ett skäl till behovet av en medicinsk översiktsartikel är att begreppet facelift används om behandlingar som verkar på helt olika anatomiska nivåer.
Vid strukturell ansiktskirurgi behandlas inte enbart huden. Moderna facelifttekniker kan innefatta repositionering av SMAS (superficial musculoaponeurotic system), platysma och andra djupare mjukdelar samt, beroende på teknik, friläggning av ansiktets ligamentära förankringar.
Deep plane facelift bygger på dissektion under delar av SMAS och på mobilisering av djupare mjukvävnad genom anatomiskt definierade dissektionsplan och ligamentrelease. Tekniken introducerades av Sam Hamra 1990 och har därefter utvecklats i flera riktningar. [1]

SMAS-facelift omfattar i sin tur en bred grupp tekniker, från plicering och imbrikering till mer omfattande mobilisering. Gränsen mellan olika tekniker är därför inte alltid så enkel som deras namn antyder. Aktuell vetenskaplig litteratur visar goda resultat för både SMAS- och deep plane-tekniker, men den direkt jämförande evidensen är fortfarande begränsad och ger inte stöd för att en metod skulle vara bäst för alla patienter. [2, 3]

Ett mini-lift innebär vanligen kortare incisioner och mindre omfattande dissektion. Det kan vara relevant vid mer begränsade åldersförändringar men ska inte betraktas som anatomiskt likvärdigt med ett mer omfattande strukturellt ansiktslyft.

Endoscopic deep plane facelift

Även endoscopic deep plane facelift har utvecklats som ett sätt att utföra djupare anatomisk dissektion via mindre och mer dolda incisioner. Tekniken kan vara aktuell hos utvalda patienter där hudöverskottet är begränsat och hudexcision därför inte behöver vara en central del av operationen.
Publicerade kliniska serier visar att endoskopiska deep plane-tekniker kan användas för strukturell repositionering av ansiktets mjukdelar, men kunskapsläget är yngre än för traditionell öppen faceliftkirurgi och långtidsdata samt jämförande studier är fortfarande begränsade. [4]

Tidigare estetiska behandlingar är relevant medicinsk information

För läkare är också patientens tidigare estetiska behandlingar viktiga att känna till.

Fillers, biostimulerande injektionsbehandlingar, trådlyft och vissa radiofrekvens- eller ultraljudsbaserade behandlingar kan påverka vävnader som senare behöver dissekeras vid ett facelift. Effekten varierar mellan behandlingarna, men inflammatoriska reaktioner, fibros, förändrade anatomiska glidplan och påverkan på vävnadernas rörlighet har beskrivits. Evidensen är ännu begränsad och riskerna bör därför bedömas individuellt. [5]

Efter upprepade trådlyft har exempelvis kvarstående fibros, vävnadsdistorsion och minskad rörlighet i SMAS dokumenterats vid senare faceliftkirurgi. [6]
Det innebär att uppgifter om tidigare estetiska behandlingar inte bara är kosmetisk historik. De kan vara relevanta för framtida kirurgisk planering.

En gemensam medicinsk terminologi

Syftet med den nya behandlingsöversikten är att beskriva ansiktslyft utifrån anatomi, kirurgisk princip, indikationer och begränsningar.

För läkare är den centrala distinktionen därför inte vilket namn en behandling marknadsförs under, utan vilka vävnader som behandlas, på vilken anatomisk nivå behandlingen verkar och vilken strukturell förändring som faktiskt kan åstadkommas.

Vetenskapliga referenser

  1. Hamra ST. The deep-plane rhytidectomy. Plastic and Reconstructive Surgery. 1990;86(1):53–61. PMID: 2359803. PubMed
  2. Vayalapra S, Guerero DN, Sandhu V, et al. Comparing the Safety and Efficacy of Superficial Musculoaponeurotic System and Deep Plane Facelift Techniques: A Systematic Review and Meta-analysis. Annals of Plastic Surgery. 2025;95(5):582–589. PMID: 40600822. PubMed
  3. Koroma P, Reji N, Burridge I, et al. Deep Plane Facelifts: A Systematic Review and Meta-Analysis of Outcomes. Aesthetic Plastic Surgery. 2026;50(17):6874–6896. PMID: 42576065. PubMed
  4. Firat M. Endoscopic Deep Plane Facelift: A Classified Approach. Aesthetic Surgery Journal. 2025;45(10):989–1001. PMID: 40576459. PubMed
  5. Shridharani SM, Palm MD, Jarmuz T, et al. Optimizing Aesthetic Facial Surgery Outcomes Following Minimally Invasive Treatments: Guidelines for Perioperative Management. Aesthetic Surgery Journal Open Forum. 2025;7. PMID: 40852439. PubMed
  6. Yordanov YP. The Facelift After Thread Lifting: Surgical and Aesthetic Complications. Aesthetic Plastic Surgery. 2025;49(22):6234–6239. PMID: 40775188. PubMed

 

Läs hela behandlingsöversikten:
Ansiktslyft – metodöversikt på Internetmedicin

Kontakta oss

Följ oss​

Håll dig uppdaterad om plastikkirurgi, få fler före- & efter-bilder och häng med på vad som händer på Caroviva och hos Dr. Lindahl!

CAROVIVA
Dr. Lindahl